Kära Michelle Williamss hår,
Det här är lite besvärligt, men här kommer: Jag har tänkt på dig länge. Du har nog aldrig märkt mig, men en gång såg jag dig på min lokala kemtvätt och du drogs tillbaka ganska nonchalant i en kort hästsvans, trådar ramlade åt sidan, och jag tänkte självklart du ser ut så där utanför tjänsten.
Hur som helst – jag har följt din förvandling sedan dess. Den där nissen? Wow. Lade du märke till hur alla började bleka sitt hår platina efter det? Jag var en av dem. Jag tog med en bild på dig i Cannes som inspiration till salongen. Jag minns på bilden du stod bredvid Ryan Gosling, och jag koncentrerade mig inte ens på Ryan Gosling! Så bra du såg ut! Jag övervägde till och med att få skörden, men jag är inte lika modig som du. Jag är av någon anledning livrädd för att om jag klipper av mig allt hår så kommer jag plötsligt se mig i spegeln och inse att jag inte har någon benstomme – att mitt ansikte bara är en jätteblomma med ögon och en näsa.
Jag var typ nervös och lite upprörd när jag märkte att du växte ut det. Men hur kunde jag tvivla på dig? Den stökiga, stökiga bob som är klistrad över Louis Vuitton-annonserna? Stilen du bar i Kabare? Oh Jösses. Det här är grejen hårdrömmar är gjorda av. Och nu – efter att ha tagit ganska lång tid på mig att växa ut håret och klippa luggen i ett försök att se mer ut Bardot-y – jag överväger att kasta in handduken och ta med ett foto av din senaste inkarnation till salongen en gång till.
Allt detta är att säga: Du har gjort ett bra jobb för världens blekblonda tjejer som vill se vackra ut men också coola och inte tråkiga. Så tack för det! Och fortsätt med det goda arbetet. Jag kommer att titta, på ett så läskigt sätt som möjligt.
Kärlek,
Maura.
FOTO: Michelle Williams förändrade utseende
